Är det så att allt går lite för fort ibland?
Att man stannar upp för lite för att hinna uppskatta människorna runt sig, tar dom förgivet?
Vänlistan på facebook är lång, men hur ofta pratar du med dom vännerna, vissa få utvalda pratar du med varje dag.
Vissas statusar gillas då o då.
Foton, länkar osv gillas eller kommenteras.
Men hur mår personen och när träffades ni senast?
Värmen, glädjen och kärleken från vissa är så otroligt stark att ett leende eller ett ögonkast kan räcka för att få dig att le.
Men vet den personen det?
Kanske måste man säga det för att visa uppskattning?
Alla behöver höra att dom duger och att dom är uppskattade.
Även ytliga kontakter spelar sin roll i vardagens lilla spel.
Maslows-behovstrappa
1. Biologiska och fysiologiska behov – luft, mat, dryck, husrum, värme, sex, sömn, etc.
2. Säkerheten behöver – skydd mot elementen, säkerhet, ordning, lag, gränser, stabilitet etc.
3. Tillhörighet och bekräftelse behov – arbetsgrupp, familj, kärlek, relationer, etc.
4. Självkänsla behov – självkänsla, prestation herravälde, oberoende, status, dominans, prestige, ledningsansvar etc.
5. Självförverkligande behov – förverkliga personliga potential, självförverkligande, som söker personlig utveckling och erfarenheter topp.
Grundbehov,förutom mat och dryck behöver vi värme och närhet för att överleva, så krama dom du bryr dig om.
Dina vänner, din familj, den du älskar.
Kramas mera 😀
Det är egentligen ganska logiskt med Maslows trappa.
Har du inte det ena trappsteget så kommer du inte vidare till nästa!
Jag vet iaf några i min närhet som jag har kramat för lite, som har gjort alldeles för mycket för mig för att klara 1,2 o 3.. TACK! Kramar kommer snart
äta träna leva 